Mörker, mörker - och några ljusglimtar
1kommentarer
Jag är inne i en minst sagt dålig period, så är det bara. Den har hållt i sig länge och bortsett från några sammanhängande dagar här och någon vecka där så kan totalen sedan årsskiftet ändå sammanfattas som riktigt kass.
Vet inte varför jag har så svårt att motivera mig egentligen. Har gjort några tappra försök att analysera mig själv, vad som brister och var svagheterna är. Någonstans blir det ändå kortslutning i hjärnan. Jag kommer ur spår och bryr mig inte ens om att ta mig i kragen när tankarna går åt fel håll.
Att gå med i Facebook-gruppen "100 dagar utan socker" trodde jag någonstans var lösningen. Likaså att blogga, för det är ju aldrig kul att erkänna för andra att man inte följer sin plan. Men det var bara att lura mig själv.
Det hela blir en negativ spiral... Många förespråkar att få kosten att fungera först, sedan komma igång med träningen. Jag fungerar precis tvärtom. Fungerar min träning, äter jag exemplariskt! Sedan mitt knä började krångla har jag inte kännt att träningen ger så mycket som egentligen vill, jag blir inte lika svettig, kommer inte upp i lika hög puls, känner mig inte fysiskt utmattad. Vad händer då, jo då struntar jag även i kosten. Äter för lite riktig (i och för sig fortfarande bra) mat och stoppar i mig massa skit emellan.
Jag får kämpa vidare med de metala bitarna, tar det lite lugnare rent allmänt. Inga förbud eller för strikta utmaningar, bara koppla av och låta tiden ha sin gång. Förhoppningsvis trillar allt på plats och kämpaglöden återfinns. Jag är ju egentligen en otroligt målmedveten och envis person, så att inte nå det slutgiltiga målet finns inte på kartan. Men jag har också självinsikten att kämpa i konstant motvind inte fungerar dag ut och dag in... Jag vet ju egentligen vad jag behöver skärpa till, jag ska "bara" göra det också...
Några ljusglimtar finns ändå i mörkret. Vågen pekar fortfarande neråt och mammafluff-magen minskar i omkrets. Sista shoppningen genererade i en tröja i stl S (!), kan inte minnas när jag hade det senast? Och mina ringar passar på fingret igen, bara en sån sak! Man får glädjas åt det lilla och samla kraft för nya tag! :)
I'll be back - I promise! :)
1 kommentarer
Åsa
08 Feb 2013 15:55
Åh! Känner precis igen mig! Skulle återigen kunna vara mina ord;) Skulle kunna skriva 20 sidor om detta minst! Dessa svackor alltså:( För mig brukar det hjälpa att visualisera starkt hur jag vill känna mig när jag är i "mål", hur stark jag kommer vara, vad jag har på mig och andra ytliga grejer. Hitta känslan helt enkelt! Men det viktiga är att inte falla in i allt eller inget tänket. Tillåt dig en timeout på 1 vecka max då du tar dig tid att fundera och hitta motivationen sen kör du på igen! Du är otroligt inspirerande tycker jag och jag är övertygad om att du kommer lyckas. När man redan nåt bra resultat kan det vara svårt att ladda om, man är liksom halvnöjd men är det inte dags att bli sådär sjukt helnöjd?! Det är vi väl värda?! Lite svammel från mig:) Har inte tränat på två veckor pga sjukdom så har själv lite hjärnspöken att ta itu med! Heja dig du är grym! Trevlig helg, hälsningar Åsa
Kommentera