Jag är inne i en minst sagt dålig period, så är det bara. Den har hållt i sig länge och bortsett från några sammanhängande dagar här och någon vecka där så kan totalen sedan årsskiftet ändå sammanfattas som riktigt kass.
Vet inte varför jag har så svårt att motivera mig egentligen. Har gjort några tappra försök att analysera mig själv, vad som brister och var svagheterna är. Någonstans blir det ändå kortslutning i hjärnan. Jag kommer ur spår och bryr mig inte ens om att ta mig i kragen när tankarna går åt fel håll.
Att gå med i Facebook-gruppen "100 dagar utan socker" trodde jag någonstans var lösningen. Likaså att blogga, för det är ju aldrig kul att erkänna för andra att man inte följer sin plan. Men det var bara att lura mig själv.
Det hela blir en negativ spiral... Många förespråkar att få kosten att fungera först, sedan komma igång med träningen. Jag fungerar precis tvärtom. Fungerar min träning, äter jag exemplariskt! Sedan mitt knä började krångla har jag inte kännt att träningen ger så mycket som egentligen vill, jag blir inte lika svettig, kommer inte upp i lika hög puls, känner mig inte fysiskt utmattad. Vad händer då, jo då struntar jag även i kosten. Äter för lite riktig (i och för sig fortfarande bra) mat och stoppar i mig massa skit emellan.
Jag får kämpa vidare med de metala bitarna, tar det lite lugnare rent allmänt. Inga förbud eller för strikta utmaningar, bara koppla av och låta tiden ha sin gång. Förhoppningsvis trillar allt på plats och kämpaglöden återfinns. Jag är ju egentligen en otroligt målmedveten och envis person, så att inte nå det slutgiltiga målet finns inte på kartan. Men jag har också självinsikten att kämpa i konstant motvind inte fungerar dag ut och dag in... Jag vet ju egentligen vad jag behöver skärpa till, jag ska "bara" göra det också...
Några ljusglimtar finns ändå i mörkret. Vågen pekar fortfarande neråt och mammafluff-magen minskar i omkrets. Sista shoppningen genererade i en tröja i stl S (!), kan inte minnas när jag hade det senast? Och mina ringar passar på fingret igen, bara en sån sak! Man får glädjas åt det lilla och samla kraft för nya tag! :)
I'll be back - I promise! :)